Monday, September 29, 2008

That's why they call it the blues


OMG vilken dag.
Hoppas på en bättre morgondag. Inte för att någonting hänt direkt. men ni vet dom dagarna då ingenting är bra fastän man inte kan sätta fingret på problemet. Tror jag är trött bara.

Det får bli träning imrogon. Det piggar alltid upp.

Jag är inte så mycket bättre än gumman i Fredrik och Filips program som var förälskad i Berlinmuren.
Det är lättare att älska ting än människor ("I dont do love" var min standardreplik i England.)för de finns ju alltid kvar (inte berlinmuren dock, stackars tant)


Vill ut och tjäna pengar. miljoner och biljoner så ska jag köpa ett rosa hus i Skottland och ett hotell på Bali. och en fin bil. BMW.

jag är i knarkigaste laget just nu och borde kanske inte blogga.Min hjärna sorterar inte som den ska. eller gör något annat den ska heller för den delen.
Penicilinet gör att jag mår dåligt. Mår illa.

Saturday, September 27, 2008

Prisad varde människan


Något som fick mig att le var häronmdagen då jag promenixade ner till gymmet.
Utanför en av gårdarna längs norra vägen hade någon hängt ut en korg utanför sin grind med nyplockade äpplen som förbipasserande är välkomna att ta del av.
Jag tog inget äpple men funderar på att lägga ett tackvykort i korgen,(givetvis som en del av min karmavecka(som hållt i sig nästan en månad nu!)
Det finns hopp om mänskligheten!

Var på vårdcentralen igår och min läkare dr Smith (varför får jag alltid australienska läkare?!) skulle skriva ut mitt recept men någonting var tok så han ringde IT-support och där satt jag som ett litet ljus medan han under 5-10 minuter satt och bråkade med den stackars tjejen i luren. Han avslutade diplomatiskt samtalet med att grymta tack så mycket då och vräkte ner luren för att sedan vända sig om till mig och harkla fram -Ursäkta mig..

På eftermiddagen åkte jag och Johanna ut till CityGross. Innan vi gick in anmärkte Johanna på att min tshirt hade samma färger som personalens och skojade om att folk kunde blanda ihop mig med personalen. Sagt och gjort. Efter någon minut sticker en tant fram huvudet bakom mig och ropar -Hörduduuuu, hallå öööh du!
_nej men jag jobbar inte här.
Vi hann inte längre än till grönsakerna så sticker SAMMA tant fram huvudet och vill ha hjälp av mig igen! Diplomatisk som jag är så ignorerade jag henne denna gång och stack. Ack, ni Kalmariter.

Sunday, September 21, 2008

Buckfastbin


och andra intressant saker.
1,5 timmas promenad med Johanna idag, gick ääända ner till slottet. skönt med lite avkoppling from dez studies.
Organisationsteori, det ni! Laughing my way throughout the book.
Imorgon är på planeringen en informell kurs hos Johan i affärsinformatik. Ska se hur det går. Hela tjejgänget som behöver it-hjälp
Dessutom 4 sidors inlämningsuppgift med gruppen till torsdag.

Blivit inbjudna till filmkväll har vi också. Frågan är om värden minns det eller inte.
Lika knäckt som ägget skulle man kunna säga.

Min lägenhet är snygg och välstädad igen. Känns genast mycket bättre!


Woop Woop!

Rock On

Lee

Thursday, September 18, 2008

Rödgul


Sån är jag nog. Vill gärna ta kommando och tycker om att leda andra samtidigt som jag lätt blir engagerad i nya saker.
Nytt för mig är Karma. Läste boken Random Acts of Kindness av Danny Wallace (som ävern skrivit boken Yes man eller Mannen som sade ja som den heter på svenska. En av de roligaste böcker jag någonsin läst. Rekommenderas!)
Denna bok har medfört att jag gett mig den på att på att utföra så många goda handlingar som jag bara kan och skriver sedan upp dem på en lapp på kylskåpet.
En sådan handling behöver inte vara något stort utan de minsta saker räknas, appa en hund,le mot en pensionär, skicka snälla sms till människor som man kanske egentligen inte känner förtjänar det osv.
Hittils har jag bland annat hjälpt en tant i mitt hus upp med matvaror,skickat brev till min förre arbetsgivare bara för att tala om att han i mina ögon är en bra chef som ingivit oss respekt osv osv.
Igår kom the big pay-off då en liten unge glömde att ta med sig kakan hon köpt i affären och jag tog den och räckte den till henne (inte alltför jobbigt) hon skuttade sedan ut til lsin pappa och ropade muntert - Vad snäll hon var!

Jag tror inte detta kommer inbringa värlsdfred eller så, men jag tror att ifall fler skulle försöka få in goda gärningar i vardagen skulle världen kanske bli lite,lite bättre att leva i.